Radonfakta | | Radonutredning

Om man ändå kunde ta på eller se radon…

Radon är radioaktiv gas som är luktfri, smakfri och fullkomligt osynlig. Ändå kan den skada din hälsa allvarligt.

Riktvärdet för radon i inomhusluft ligger på 200 Bq/m3. Om den halten överskrids anses miljön i bostaden vara en olägenhet för människors hälsa. Radon som finns i inomhusluft kan komma från marken via otätheter, från byggnadsmaterialet eller från hushållsvattnet.

Hälsorisker

All typer av strålning från radioaktiva ämnen medför risk för skador. Även vid låga stråldoser finns risk för skada. Exempel på strålning som vi utsätts för dagligen är gammastrålning från mark och byggnadsmaterial. Vi utsätts för kosmisk strålning från solen och rymden och från radioaktivt kalium i kroppen.

Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrar som är skadlig och kan orsaka lungcancer.Även andra organ i kroppen får en stråldos från radon men risken för skada är mindre. Från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas tar det 15 – 40 år.

Markradon

Den vanligaste orsaken till radon i fastigheter är mark-
radon. Luften som finns i jorden har naturligt en hög radonhalt.

Då lufttrycket är lägre inomhus än utomhus kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Luften från jorden tar sig lätt in i huset om huset har en otät grund och marken runt huset låter luften tränga igenom. Utomhus är detta inget problem då radonet späds ut.

Även i områden där risken för markradon anses låg kan bostäder med markkontakt vara utsatta för risk och rekommenderas att genomföra en mätning för att ta reda på radonhalten.

Hus byggda på rullstensåsar eller på annan luftgenomsläpplig mark är speciellt utsatta. Det avgörande för radonhalten inomhus är hur huset är byggt och husets status, inte i vilket riskområde huset ligger.

Faktorer som påverkar mängden radongas inomhus är: volymen av markluft som läcker in i huset genom sprickor och andra otätheter i grund, i golv, i väggar eller vid rör- och ledningsgenomförningar.
Mätning med spårfilmsdosor ger en tydlig bild av radon i din fastighet. Det går aldrig att använda sig av grannens resultat för egen del. Varje hus har sitt fingeravtryck. Mitt egna hus kan ha låga värden medan grannens kan ha höga värden. Det går bara att mätas fram.

Beställ spårfilmer för egen analys….

VISA

Markradon

Radon är en ädelgas som bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, som i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Grundämnena uran och radium förekommer i varierande omfattning i alla bergarter, och därmed också i jordarter och i byggnadsmaterial där bergartsmineral ingår Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader. Det finns alltid tillräckligt med radongas i marken för att orsaka radonhalter inomhus. Hur höga halterna blir beror bland annat på de geologiska förhållandena och på om huset är otätt mot marken.

Radon från byggmaterial

De flesta känner till att blåbetong (blå lättbetong) avger radon. Blåbetongen är ett byggmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975.

Allt byggmaterial baserad på sten avger radon i olika mängder även om blåbetongen är den som avger mest radon. Blåbetong använt i både inner- och ytterväggar samt i bjälklagkan kan orsaka radonhalter på ca 1000 Bq/m3.

Blåbetong mäts genom att man mäter gammastrålning från byggmaterialet. På det sättet kan man ta reda på var den finns och dess aktivitet.

VISA

Blåbetong

Blåbetong är en sorts lättbetong som har fått sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Att använda alunskiffer var fördelaktigt då skiffern är rik på kol och kunde användas som bränsle vid bränning av den kalk som ingår i lättbetong.

Själva produkten är också matt blå till färgen med en struktur som liknar stelnad tvättsvamp. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men även för bjälklag. Det förekommer också att kross av blåbetong använts som fyllning i bjälklag.

Innehållet av uran i blåbetongen innebär att lättbetongen avger gammastrålning och gasen radon som bildas när uranet sönderfaller.

Tillverkningen av alunskifferbaserad lättbetong upphörde 1975, men ända fram till 1980 har det byggs hus av blåbetong.

Vattenradon

I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter finns gränsvärden för radon i vatten. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning medan vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt för användning som livsmedel.

Man ska alltså inte dricka det. Gränsvärdena gäller för vattenverk som försörjer mer än 50 personer eller tillhandahåller mer än 10 m3 vatten per dygn, men även för mindre anläggningar om vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet.

För privata brunnar och mindre anläggningar som inte täcks av dricksvattenföreskrifterna ger Socialstyrelsen rådet att åtgärda radonhalten om den överstiger 1 000 Bq/l.
När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vattnet på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på ca 100 Bq/m3 till inomhusluften.

Man bör alltid mäta halten av radon i inomhusluften om man upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet. Har man förhöjda värden i inomhusluften får man bidrag för åtgärden.
Beställ spårfilmer i E-butiken…

Är det farligt att duscha?

Det innebär inte någon större risk att duscha eftersom man vistas i duschen en mycket kort tid. Radon avges effektivt till luften i en dusch och radonhalten kan tillfälligt bli hög. Den korta tiden som man vistas i duschen har dock ingen betydelse för den livslånga hälsorisken. Det avgörande är hur hög radonhalten är i bostaden som ett årsmedelvärde. Ett duschrum har en ventilation för att ta bort den fuktiga luften och radon från vattnet följer då med ventilationsluften ut från bostaden och påverkar normalt inte inomhusluften i någon större grad.

Att ta ett vattenprov är mycket enkelt

Eftersom radon är en gas måste provet tas mycket försiktigt så att kontakten med luft minimeras.
Spola vattnet till konstant temperatur. Minska sedan vattenflödet så att vattnet rinner med en fin liten stråle som inte bryts. Tappa upp vatten utefter flaskans insida tills den är helt fylld. Skruva omgående på locket ordentligt.

Till E-butiken för beställning av vattenanalys

VISA

Gräns- och riktvärden

100 Bq/l

Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.

1000 Bq/l

Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.

1000 Bq/l

Mätning av radonhalten i inomhusluften bör göras, SOSFS 1999:22 (M).

1000 Bq/l

Radonhalt i dricksvatten. Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17 (M). Socialstyrelsens riktvärde gäller mindre vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas.